Aktivt lyssnande handlar inte om att sitta tyst och nicka på rätt ställen. Det handlar om närvaro. Att på riktigt finnas där för en annan människa. Att lägga undan mobilen, pausa den egna agendan och välja att vara fullt närvarande med den som talar.
Vad innebär aktivt lyssnande?
Det korta svaret: Att ge full uppmärksamhet, spegla innehållet och guida med öppna frågor.
När du lyssnar aktivt visar du med kroppsspråk, bekräftelser och sammanfattningar att du inte bara hör utan också förstår. Du undviker att avbryta, parkerar dina lösningsförslag, låter talaren få prata till punkt och hjälper denne att själv formulera möjliga lösningar.
Aktivt lyssnande handlar om närvaro.
När vi gör det händer det något. Aktivt lyssnande leder till färre missförstånd, snabbare lösningar och stärkta relationer. På en arbetsplats där både medarbetare och chefer är skickliga lyssnare byggs tillit och trygghet.
Vill du stärka kommunikationen i ditt team eller på din avdelningen? Kontaka Tomas Eriksson redan idag för ett inspireande och öronöppnande föredrag om kommunikation och lyssnande.
Aktivt lyssnande gör kommunikationen effektiv
När vi lyssnar halvhjärtat hör vi orden men missar betydelsen, vi svarar snabbt men inte nödvändigtvis på det som faktiskt sades. Vi tror att vi är effektiva – men skapar extra jobb i form av missförstånd.
När vi däremot lyssnar aktivt:
- Fångar vi upp osäkerhet, oro och missnöje i tid
- Är vi mer villiga att genomföra de lösningar vi hittar – eftersom de är formulerade av oss själva
- Vågar vi säga sånt som annars stannar ”under ytan”
- Bygger vi tillit, trygghet och arbetsglädje
Aktivt lyssnande skapar psykologisk trygghet. När jag märker att du faktiskt lyssnar blir det lättare för mig att säga det svåra. Och när det händer i hela arbetsgruppen, då växer förtroendet och samarbetet på jobbet.
Lugn på utsidan – aktiv på insidan
Många tänker att lyssnande är något passivt. ”Jag säger inget – alltså lyssnar jag.” Men aktivt lyssnande är raka motsatsen: Lugn på utsidan men fullt aktiv på insidan:
– Du lägger märke till ord, tonfall och kroppsspråk.
– Du låter den andra prata klart utan att avbryta.
– Du ställer frågor för att förstå, inte för att vinna diskussionen.
– Du vågar låta det bli tyst en liten stund, även om det känns ovant och obekvämt.
En bra sak att komma ihåg är att aktivt lyssnande inte betyder att du måste hålla med den du lyssnar på. Det betyder att du är genuint nyfiken på hur den andra ser på situationen, innan du fyller på med ditt eget perspektiv.
Tre nivåer av lyssnande
Känner du igen dig?
- Slarvigt lyssnande
Du hör ungefär vad som sägs, men parallellt är du inne i nästa möte, dagens mejlskörd eller vad du ska äta till middag. - Helpdesk-lyssnande
Du lyssnar mest för att hitta en lösning – gärna snabbt. Du avbryter lite lätt, kommer med tips, råd och goda idéer. Välmenande, absolut. Men den andra hinner kanske inte fullfölja sin tankegång. - Aktivt lyssnande
Du är närvarande, mer intresserad av att förstå den andre än att framföra dina idéer. Du låter den andra prata klart, sammanfattar och ställer nyfikna frågor. Först därefter börjar ni prata lösningar.
De flesta av oss pendlar mellan alla tre. Poängen är inte att vara perfekt utan att bli medveten om hur du lyssnar, så du kan välja hur du vill lyssna.
Aktivt lyssnande – så här gör du
Hur ser aktivt lyssnande ut i praktiken? Här är några nycklar:
Närvaro
Lämna skärmen. Vänd kroppen mot personen. Om du inte har tid just nu – säg det ärligt och boka en stund då du kan vara närvarande på riktigt.
Bekräftelse
Små saker som att nicka, säga ”mm”, ”jag hör dig” och ”berätta mer” visar att du är kvar i samtalet, inte mentalt på väg ut genom dörren.
Nyfikna frågor
Ställ nyfikna följdfrågor: ”Hur menar du då?”, ”Vad är det svåraste i det här?”, ”Vad skulle du önska istället?”. Frågor öppnar upp för nya möjligheter, påståenden täpper ofta till.
Sammanfatta
”Om jag förstår dig rätt så…”. När du sammanfattar med dina egna ord ger du den andra chansen att säga ”Ja, precis!” eller ”Nej, inte riktigt, det jag menar är…”. Här byggs förståelse och missförstånd undviks.
Låt tystnaden tala
Tystnad är inte farligt. Efter en liten paus kan det riktigt viktiga bli sagt. Prova att tyst räkna till tre innan du hoppar in, den lilla pausen kan ibland göra mirakel för samtalets utveckling.
Lyssna lyhört
Ibland säger orden ”Det är lugnt”, medan kroppen och tonläget säger ”Inte alls lugnt”. Den diffen kan du fånga upp: ”Jag hör att du säger att det är okej – men det låter ändå som något skaver?”
Tystnad är inte farligt. Efter en liten paus kan det riktigt viktiga bli sagt.
Be om aktivt lyssnade
Om du själv inte får det lyssnande du önskar kan du be om ett mer aktiv lyssnande. Du kan hjälpa för andra att lyssna på dig genom att fråga:
- Har du tid att lyssna öppet och nyfiket på mig under tre minuter?
- Just nu behöver jag bli hörd, skulle du kunna lyssna med intresse på mig en stund utan att komma med lösningar?
- Det är så mycket på gång just nu, det skulle vara underbart att få någon som lyssnar generöst. Har du tid och möjlighet?
När vi hjälper varandra att både lyssna och bli lyssnade på, stärkts respekten och tilliten på jobbet.
Låt lyssnandet bli en del av vardagen
Ge någon din fulla uppmärksamhet
En kollega, en medarbetare, en chef. En minut av helhjärtat lyssnande gör mer än tio minuter med halvt fokus.
Ställ en extra fråga
När du tror att du förstått – fråga ändå: ”Finns det något mer i det här som jag behöver veta?
Sammanfatta ett samtal
”Om jag sammanfattar: det du vill är…”
Be om att själv bli lyssnad på
Säg: ”Har du fem minuter där du kan lyssna på mig utan att vi går direkt på lösningar?”
Det är i de små, vardagliga lyssnarstunderna den stora skillnaden uppstår, då någon märker: ”Oj, du lyssnar ju faktiskt på mig.”
Aktivt lyssnande – ett samtal i taget
Aktivt lyssnande är ingen avancerad metod, det handlar om små justeringar i vardagen: Lägg bort mobilen, ställa en nyfiken fråga, låta någon prata till punkt. När du gör det, en kollega i taget, ett samtal i taget, händer något med relationerna, effektiviteten och arbetsglädjen.
På arbetsplatser där vi lyssnar aktivt ökar tilliten, missförstånden minskar och det blir lättare att både ge och ta emot feedback. Fler vågar säga det som annars hade stannat under ytan och svåra samtal blir lite mindre laddade när vi märker att den andre faktiskt försöker förstå.
Du behöver inte bli perfekt – bara lite mer närvarande, lite mer nyfiken och lite mer tyst. Börja redan i nästa samtal och en kollega kommer känna sig hörd och tagen på allvar.

